Tekno 17 decemberTĂ„g, flygplan, fartyg och bilar. Ăverallt finns lim, utan att vi tĂ€nker pĂ„ det. Det visar sig att lim kan vara lika sĂ€ker, om inte sĂ€krare, metod att hĂ„lla ihop konstruktioner. I buss- och tĂ„gtillverkningen i Sverige anvĂ€nds lim alltmer. I Stockholms t-bana finns till och med ett tĂ„gset helt ihopmonterat med hjĂ€lp av 250 kg lim för att tillverka tĂ„get. Traditionellt anvĂ€nder man svetsning och nitar nĂ€r man monterar ihop ett tĂ„g.Det ihoplimmade tĂ„get har rullat i Stockholm i 2-3 Ă„r och kommer att hĂ„lla i 30 Ă„r ytterligare. Flygplan (t.ex.nya Airbus 380) skulle inte ens kunna flyga utan limfogning. De lĂ€tta materialen i flygplan kan inte sammanfogas pĂ„ annat sĂ€tt. Ett nitat flygplan vore lĂ€skigare att flyga med, sĂ€ger limexpertenHur fĂ„r man till synes slĂ€ta ytor att fastna med varandra? Alla material har en viss ytrĂ„het, och det gör att det finns pyttesmĂ„ ihĂ„ligheter (pĂ„ molekylnivĂ„) mellan materialen, som kan fyllas i med lim. Tekno reder ut de fysikaliska mekanismer som gör att limmolekylerna kan göra fogarbetet. Den slutliga vidhĂ€ftningen Ă€r kombination av hur limmet hĂ„ller sig fast i materialet och hur limmet hĂ„ller ihop i sig sjĂ€lvt (att limmer har en egen styrka).Digitala fotoramarDen digitala fotoramen Ă€r ett julklappstips frĂ„n Tekno. Den kan visa bilder (t.o.m spela video och ljud), utan att dator krĂ€vs. Men vad bestĂ„r den dĂ„ av?Ja, den heter fotoram just för att den Ă€r tĂ€nkt att anvĂ€nda vanliga fotoramar. Men i den digitala fotoramen kan bilder lagras elektroniskt och visas i följd, som bildspel. Rent tekniskt Ă€r det en datorskĂ€rm, fast liten, runt 10 tum. Den har lagringsutrymme för digitala bilder, som man matar den med via ett minneskort, kanske det kort som sitter i ens digitala kamera.Ramen har ett fĂ€llstöd pĂ„ baksidan â precis som vanliga fotoramar, sĂ„ den kan lĂ€mpligen stĂ„ pĂ„ byrĂ„er, nattduksbord eller i bokhyllor. Man kan med lĂ€tthet ha den i handen och visa för vĂ€nner och slĂ€kt. Bilderna pĂ„ minneskorten kan organiseras efter behov, âbilder frĂ„n i somrasâ. Allt sköts frĂ„n en meny pĂ„ bildskĂ€rmen som styrs med en fjĂ€rrkontroll. Ramen kan Ă€ven matas med bilder via kabel eller trĂ„dlöst frĂ„n den dator man har pĂ„ annan plats i hemmet.Internetradion â en âvĂ€rldsradioâJulklapptips nr 2 Ă€r en s.k. Internetradio. Men den kan man ta emot radio frĂ„n tiotusentals radiostationer, som sĂ€nder via nĂ€tet. Det Ă€r en till synes vanlig radio, nĂ„gra med fyrkantigt retrostuk, andra pĂ„minnande om smĂ„ steroanlĂ€ggningar.Den tar ocksĂ„ emot radio frĂ„n det marksĂ€nda nĂ€tet, Ă€r alltsĂ„ Ă€ven en vanlig radio. Men dessutom kan man koppla den, via kabel eller trĂ„dlöst, till bredbandsnĂ€tet man har i hemmet â dĂ„ nĂ„r man den stora mĂ€ngden Internet-radiostationer.Via nĂ€tet har det uppstĂ„tt stora möjligheter för alltfler aktörer att göra radio, Ă€ven deras sĂ€ndningar mestadels bestĂ„r av musik. Utbudet Ă€r sĂ„ stort att man kan tala om en âvĂ€rldsradioâ. Ăven etablerade radioföretag, som ex. Sveriges Radio, hĂ€nger pĂ„ trenden och lĂ€gger ut delar av sitt utbud via nĂ€tet.En internetradio kostar mellan ett tusen och tvĂ„ tusen kronor, och finns i olika varianter i elektronikbutikskedjorna.