DNA och fingeravtryck Ă€r kĂ€nda metoder för att knyta en person till ett brott. Men idag anvĂ€nds ocksĂ„ sprĂ„klig analys av text och tal för att avvĂ€rja brott, hitta misstĂ€nkta och fĂ„ fram bevis. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. OmrĂ„det kallas forensisk lingvistik och kan handla om att analysera sprĂ„ket i terroristers manifest, fĂ„ fram vems röst som hörs pĂ„ en inspelning eller vem som har skrivit en text.â Det Ă€r viktigt att man inte tror att det gĂ„r att jĂ€mföra med DNA eller fingeravtryck, det finns inget röstfingeravtryck, sĂ€ger Susanna Karlsson, docent i nordiska sprĂ„k.SprĂ„kfrĂ„gor om forensisk lingvistikVad finns det för kĂ€nda rĂ€ttsfall dĂ€r sprĂ„klig analys anvĂ€nts för att knyta en person till ett brott?Kan sprĂ„kliga analys förhindra brott?Vad finns det för sprĂ„kliga markörer som gör att det kan finns misstanke om att nĂ„gon ska begĂ„ ett brott?Hur fungerar det nĂ€r man gör talarjĂ€mförelser, alltsĂ„ nĂ€r man försöker identifierar vems röst det Ă€r som hörs pĂ„ inspelning?Författare som Agatha Christie och Conan Doyle lĂ€t ofta sina karaktĂ€rer Miss Marple och Sherlock Holmes analysera text och tal för att hitta mördaren, finns det likheter i de sprĂ„kliga metoderna och de som anvĂ€nds idag?Varför heter det skĂ€ligen misstĂ€nkt och pĂ„ sannolika skĂ€l misstĂ€nkt?Finns det ord frĂ„n förbrytarslang som kommit in i allmĂ€nsprĂ„ket?LĂ€r dig mer om forensisk lingvistikLĂ€s! Artikel Verbala fingeravtryck â lingvistisk sakkunskap i brottsutredningar frĂ„n SprĂ„kbruk (frĂ„n 2015)LĂ€s! Krönika SprĂ„kpolis pĂ„ riktigt: ord kan fria eller fĂ€lla av Mikael Parkvall (frĂ„n SvD 2020)SprĂ„kvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska sprĂ„k vid Göteborgs universitet. GĂ€ster Lisa Kaati, universitetslektor vi data och systemvetenskap vid Stockholms universitet. Fanny Carlström Plaza, forensiker pĂ„ Nationellt forensiskt centrum. Programledare Emmy Rasper.