I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor pÄ Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73. Vi inleder med att lÄta Geister respondera lite pÄ vÄrt förra avsnitt, och gÄr sen in pÄ en av inspirationskÀllorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer. Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" dÀr Rahner talar om en hÄllning av beredskap och villighet att sÀndas in i vÀrlden - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det. Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rÀtt kÀrva syn pÄ vÀrlden, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i mÄnga andra texter. I denna text finns det formuleringar som drar Ät det "dialektiska" och frÄgan Àr hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se pÄ de formuleringarna? Skulle han vilja modifiera sig, eller Àr det sÄ att den hÄllning Rahner beskriver hÀr, Àr ett moment som behövs Àven i en analog syn pÄ relationen mellan Gud och skapelsen?
I detta avsnitt samtalar vi med Philip Geister, rektor och lektor pÄ Newmaninstitutet och författare till boken "En Gud för de levande" som vi diskuterade i avsnitt 73.
Vi inleder med att lĂ„ta Geister respondera lite pĂ„ vĂ„rt förra avsnitt, och gĂ„r sen in pĂ„ en av inspirationskĂ€llorna för Geisters bok och teologiska reflektion: den tyske teologen Karl Rahner (1904-1984) som var en av 1900-talets mest inflytelserika teologer. Sedan diskuterar vi Rahners text "The Ignatian Mysticism of Joy in the World" dĂ€r Rahner talar om en hĂ„llning av beredskap och villighet att sĂ€ndas in i vĂ€rlden - "weltfreudigkeit" som Rahner kallar det.Â
Vi diskuterar bland annat hur Rahners i denna text, rÀtt kÀrva syn pÄ vÀrlden, relaterar till den analoga syn som Rahner uttrycker i mÄnga andra texter. I denna text finns det formuleringar som drar Ät det "dialektiska" och frÄgan Àr hur den sene eller "mogna" Rahner skulle se pÄ de formuleringarna? Skulle han vilja modifiera sig, eller Àr det sÄ att den hÄllning Rahner beskriver hÀr, Àr ett moment som behövs Àven i en analog syn pÄ relationen mellan Gud och skapelsen?