PĂ„ 4 000 meters djup lever en rosa havsgris med slangfötter. Vi lĂ€r kĂ€nna djuphavens djur, men ocksĂ„ hur en kompost kan hjĂ€lpa en ekoxe. Lyssna pĂ„ alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En bĂ€garformad glassvamp som kan bli 15 000 Ă„r gammal, en rosa havsgris med slangfötter och sjögurkor som dammsuger Ă€r nya arter för vetenskapen. Djuphaven tĂ€cker halva jordklotets yta, och nu upptĂ€cker forskarna tidigare helt okĂ€nda ekosystem och arter i havsdjupen. Morgonens fĂ€ltreporter Lisa Henkow trĂ€ffar biologen Helena Wiklund som kartlĂ€gger djurlivet pĂ„ de abyssala slĂ€tterna pĂ„ 3 500-5 500 meter under havsytan. Hör om djuphavens landskap och organismerna som livnĂ€r sig pĂ„ marin snö - rester frĂ„n vattenmassorna ovanför.Och sĂ„ ska vi höra om ett sĂ€tt att hjĂ€lpa Sveriges största skalbagge, den mĂ€ktiga ekoxen. Larverna lever i rötterna pĂ„ gamla ekar, men eftersom sĂ„dana numera Ă€r en bristvara görs nu konstgjorda ekoxehem, sĂ„ kallade ekoxekomposter. Vid sjön Roxen i Ăstergötland finns en sĂ„dan och naturvĂ„rdarna Nicklas Jansson och Claud Youssif frĂ„n LĂ€nsstyrelsen visar hur den kan hjĂ€lpa bĂ„de ekoxar och andra vedlevande insektsarter.Förra helgen rĂ€knades det fĂ„glar under parollen VinterfĂ„glar inpĂ„ knuten. Vi ringer upp en av de 15 000 personerna som rĂ€knade fĂ„glar vid sina fĂ„gelmatningar, Carola Onkamo frĂ„n NĂ€vekvarn, för att höra vilka hon fick pĂ„ besök. Vi kollar ocksĂ„ med Niklas Aronsson frĂ„n arrangören Birdlife Sverige om vilka fĂ„glar som lyckades ta sig in pĂ„ topplistan i Ă„r.Att artbestĂ€mma en fĂ„gel, blomma, mossa eller svamp med hjĂ€lp av en app i telefonen blir allt mer populĂ€rt. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har kollat pĂ„ runt 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Vi ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tĂ€nka pĂ„ nĂ€r man anvĂ€nder artbestĂ€mningsappar, och ifall han sjĂ€lv ocksĂ„ app-bestĂ€mmer ibland.I veckans krĂ„kvinkel inspireras Jenny Berntson Djurvall av hur ursprungsbefolkningen i Australien har varsitt totemdjur, alltsĂ„ en sĂ€rskild art som man har sĂ€rskilt ansvar för.Programledare Ă€r Joacim Lindwall.